onsdag 28 februari 2018

Återbesök i Naithon & Laguna Hills

Ni vet den där härliga känslan av förmåga. Just idag är jag stark som salige Kenta sjöng. Det mest beroendeframkallande med det vi kallar träning som finns. Igår hade jag en upplevelse åt det hållet. Lätta starka ben med snabb återhämtning och bort med mjölksyran snabare än vad jag kan få i mig en Singha eller Chang här nere i Bangtao Phuket.


Cyklade igår ett kortare 65 km men betydligt intensivare pass än i förrgår. Bra i magen nu och det kändes en väldig positiv skillnad i benen. På de tuffare partierna och de galet branta backarna runt och ibland över 20% känns det dock klart att jag saknar lite topp i hjärta lungkondition, men benstyrkan har nog aldrig varit så bra. Känns som rodd och styrketräning givit och kommer kunna ge lite tillskott där.

Cyklade norrut efter stränderna på västra sidan. Det är ett helt extremt parti på 5-6 km mellan Bangtao och Naithon stränderna där man klättrar rakt upp superbrant och sen ner lika brant och upp igen 3 gånger. I första branten från Bangtao mot Naithon en sträcka med 12% snitt har jag kul nog kvar ett KOM från nov 16 med tiden 1.20 

igår gick det betydligt långsammare med 2 minuter upp. Hade planen att köra ganska lugnt i backarna ut över Naithon för att sedan köra några hårdare intervaller på en fin, lite kuperad 5 km loop helt utan trafik ytterligare ca 5 km bort. Intervallsträckan är loopen längst till höger. Kör den motsols 5 gånger med paus efter 2 och 4 varv. Lite stegrande tempo första 4 och nära max på sista.


Pustade ut på ”fiket” nedan mittemot start och stopp. En cola en redbull 35 baht 9 kr. Frågor på det?


Där och då egentligen nöjd med träningspasset men jag ska ju hem igen och ta mig tillbaka över ”väggarna” Naithon & Laguna Hills åt andra hållet också. Gruvade mig lite för Naithon den första backen som är ca 18% i 300 meter. Tänkte först att jag orkar inte bli trött mer idag och lägger i lättaste växeln och bara tar mig upp, men när jag började närma mig kom jag på andra tankar. Det vore roligt att få en referens mot mig själv och den gången i nov 16 då jag med någon form av Lidnersk knäpp cyklade upp backen på 1.05 vilket då var KOM med 9 sekunders marginal och än idag med 4 s. Fattar knappt hur det gick till. And they say No country for old men?

Hade dock inte den där 100% mentala kraften som krävs för att få ut max och visste också att jag är chanslös på att slå min tid. Men gick på hårt ändå och bröt mig upp, tänkte lite till, lite till snart uppe. Och upp kom jag till slut trött som tusan men inte som förra gången, stanna hänga över cykeln i två minuter med en ”kommer jag överleva?” Känsla. Tiden blev 1.18 förvisso 13 sek långsammare men sekunderna går vansinnigt fort för varje fartskillnad i den lutningen och det hade räckt till 6 plats på Strava igår med över 1500 reggade tider. Klart nöjd med det svaret.


Rullade försiktigt ner till vackra Naithon stranden. Stannade tog en himmelsk mixed fruit shake för 30 baht / 7.50 kr

Redo för Laguna Hills efter pitstop Naithon Beach.


Den värsta kvar Laguna Hills. Strava säger 800 m med snitt 9.4%. Jag tvivlar starkt på det det är runt 20% och över långa stunder, verkligen absurt brant och när man hoppas på lindring runt en kurva blir det ännu värre. Skjut mig! Tänker man jag stannar det går inte. Jag har stannat där en gång av de 6 jag cyklat den de senaste tre åren men inte igår. Gick på ganska bra hela vägen och kom nöjd upp men trodde absolut inte på pers men det blev det glädjande med 3.21 och en 18 plats all over. Helt klart är jag bättre på en minuts max än 3-4 eller upp till 20-45 min. Min relativa styrka i cykel verkar vara extrem anaerob 30 sek - 1 minut eller extrem aerob med långa tider 3-7 timmar så fort det går. På 3 min-45 min är jag klart sämre relativt.


Rundade av en härlig dag med en grym middag med tjejerna och sen en högtidsstund på altan med en bra kubansk cigarr ett glas rött och Thåströms Bluesen i Malmö och Centralmassivet från albumet med samma namn från tidigare i vinter. Vilka låtar! Kung han är ändå Thåström fortfarande levererar och åldras med värdighet.



tisdag 27 februari 2018

10 fina mil på Phuket

Underbart att vara ute på de fina vägarna runt Phuket igen. Efter en dag i Bangkok och tre här vid pool, strand, lite gym och en väldig massa god mat kom jag idag ut på en härlig 10 milsrunda. På bilden nedan kan ni se hur min runda började. Jag fick någon magbakterie häromdagen och kände mig en bit från toppform, men efter en dags behandling med bakteriedödande piller var fjärde timme kändes det lite bättre inför start. Trodde jag. När jag insåg ”oh shit”.. Precis när jag skulle svänga ut från en väg i lilla byn Chernthalang som ligger bredvid vårt kära Bangtao Beach där vi brukar bo på sportlovet sen 10 år.  

Hittade den här drömmen till sanitetsanläggning precis innan det var för start och hann få av mig cykeltröjan sätta mig på huk och.. minnena dök upp i huvudet från backpackerresan i Thailand och Sydostasien samtidigt som mitt maginnehåll i rusande takt lämnade kroppen (med de sista bakterierna hoppas jag). På backpackerresan var det såna här toaletter, ett hål i golvet och ett spann vatten med en skopa bredvid som gällde allt som oftast. I alla fall där vi bodde. Nuförtiden träffar jag på dem lite mer sällan, som tur är men är väldigt tacksam för att den fanns där idag när nöden var stor.

Insåg direkt att magstrulet omöjliggjorde någon hårdkörning. Mådde inte dåligt efter men som ni vet, man blir dränerad på energi av dålig mage och sen ger ju klarblå himmel och 30-35 grader i skuggan inte så hemskt mycket styrka bara av sig själv sådär.  MEN jag älskar att cykla i värmen härnere och har förstått att det är 10-12 minus hemma så jag kände mig på helt rätt plats så dagen fick gå på inspiration. Typiskt här skryter man över att man aldrig är sjuk så får jag både magbakterie och öroninfektion (poolvatten / inears lurar för mycket troligen). Så igår var jag stamgäst på ett av de lokala pharmacyn och fick piller först mot magbakterie och sen droppar till örat. Jag är för klen helt enkelt. Men för att vara så klen så kände jag mig ändå rätt stark idag när jag cyklade de nu ganska välbekanta vägarna bort från Bangtao och Västsidan mot den mindre trafikerade Östsidan där det finns ett par magiskt vackra loopar med fantastisk asfalt och helt trafiktomma vägar. Lägg till sagolik natur med en hel del havsutsikt och där har ni mitt cykelnirvana.

Körde in på Ao Kung loopen och får 5-6 km utan att möta eller bli omkörd av en enda bil, så mäktig känsla när havet kommer till vänster strax innan den gruvligt branta Ao Po hill backen (som jag en gång lyckades ta KOM i för några år sedan, men long gone nu). Tog av skäl ovan som sagt inte i max men ändå med någorlunda tryck över den 20% slutbranten. Stannade och pustade ut och tog kortet 2 bilder upp. Cyklade vidare och ut tillbaka till landsvägen som har lite mer trafik, men ändå sparsamt. 

Känner mig snabbt hemtam på den fina hyrcykeln Canyon Ultimate grafit med Ultegra DI 2. Aluhjul lågprofil är väl det enda jag hade bytit ut men helt klart en fin cykel. Kommer efter 5 km till golfklubben Mission Hills där den otroliga 9 km loopen runt Laem Sine finns. Har cyklat den många gånger när jag varit här förut men aldrig har den varit så fin som idag. Körde loopen fyra gånger. Två åt vardera håll och mötte jag eller blev omkörd av mer en fyra bilar på de lika många milen så tar jag i. Asfalten såg ut att vara mer eller mindre nylagd på hela loopen  av den finkorniga jämna sorten, love it! Lite böljande och kurvigt med havet som fond och en bedårande utsikt. Man kan bli religös för mindre.

Laem Sine loopen är den övre norra och Ao Kung den nedre.


Kör lite hårdare tredje varvet med 35.8 i fart och 83% av pulsmax. Magen kändes inget längre. Inspirerande.


Stannade vid piren och bad en snäll Thailändare ta kortet högst upp högst upp. Samma ”affär” som förra året still going strong se kort ovan och köpte två flaskor vatten en cola och en liten redbull. 45 baht =12.50 kr vad säger man? You just gotta love Phuket countryside..

Vände sen tillbaka hem ut på landsvägen och ökade på farten lite i medvinden hem. Bra varmt nu vid 13 tiden men ett efterlängtat dopp i poolen göljt av god lumch höll humöret på topp. Its a good life!


Mina fyra kärlekar (ja utöver cyklarna då:-) trivs också rätt bra här i vårt paradis.


Dramatisk himmel häromdagen vid solnedgången



onsdag 21 februari 2018

Att prestera bra efter 50 - Its all in your power soul & mind

Igår på facebook så diskuterade några av mina gamla Frisbee Ultimate kompisar som ska göra comeback i Grand Masters VM i sommar huruvida det är möjligt för oss i 50 års åldern att prestera i närheten lika bra eller bättre jämfört med "förr". Jag höll under 10 år under 80 talet och början av 90 talet på med en väldigt kul sport Ultimate Frisbee vilket är mycket krävande fysiskt. Härliga år och minnen som gav flera SM, NM och EM guld och 2 plats i VM mot omöjliga USA. Åren med Ultimate lade nog en bra grund för cykelben och aerob förmåga som sedan slumrade i många år innan jag hittade cyklingen för 7-8 år sedan. Här nedan ett roligt minne från SM finalen 1991 när SVT och Sportspegeln kom på besök. Örebro som jag spelade med då slog Skogshyddan från GBG. 45 sekunder in i inslaget sitter en spänd 25 årig JB till höger i omklädningsrummet innan match





Teserna i fb tråden igår var flera. Visst kan man prestera bra ibland även upp i ålder men det synes finna ett samband med fler "dåliga dagar" och högre ålder tycte någon? Det skiftar ofta från toppenkänsla till botten bara på dagar för att inte atala om skaderiskerna som ökar markant i takten med årsringarna.

Jag skrev:

Vad är tidens tand kontra sociologiska faktorer arv miljö osv? Hur länge kan man prestera på toppnivå? Kost / nutrition / träning, vila osv. Kan man med epigenetik ”switcha” på bra gener och stänga av dåliga? Kanske t om med tankens och inställningens kraft? Jag är 51 och på all time high nivå prestanda (kondition) och styrkemässigt. Kollade vilopuls idag till 34 nog lägsta jag haft. Allt går och går det inte så går det ändåTräna smart ät smart och vila smart så kommer hälsan och formen. Har inte haft en infektion / sjukdag på väldigt många år och nu fått dispens att tävla i elitklass (får inte vara + 50 i elit) landsvägscykling mot unga män som skulle kunna vara mina söner. Jag försöker se mig i utveckling snarare än med begränsningar. Är övertygad om att det mindsetet är avgörande för välmående topphälsa och prestation. Its all in your head!



En av killarna svarade:

"Tack för det. Håller med. Att ålder i någon mån mer eller mindre påverkar fysisk prestation håller nog alla med om. Jag anser dock att de flesta i min egen ålder (55 i år) inte är medvetna om vilken potential de fortfarande har. Är man 55 är man enligt min mening fortfarande ung. Då är det dessutom, för det mesta, inte lika viktigt med karriär, ungarna klarar sig själva och man har mer tid och mindre ansvar. Lite grann som att återigen vara +20 fast med mer pengar
Jag nämnde ju squashspelarna och jag känner ju även några ultimatespelare samt en cyklist som fortfarande, eller återigen, kör hårt. Jag tror att de sociologiska faktorerna spelar störst roll. Alla de jag nämnde ovan har en sak gemensamt; de brinner för det de gör och har jäkligt kul. Så var det ju även vid +20. Någon stans på vägen hamnar många i ekorrhjulet med barn och karriär. När den tiden är över har de glömt hur det var eller vet inte att det går att hitta tillbaka.
En annan viktig faktor är att man känner att man utvecklas. Är man duktig i en idrott kan det vara svårt att hålla motivationen uppe när kurvan inte längre pekar uppåt. Jag tror att det underlättar om man byter sport eller har hållit upp så länge så att man är mentalt nollad igen. Det viktigaste är inte var på kurvan man är utan att den pekar uppåt."


En intressant diskussion och jag håller verkligen med om det i svaret här ovan. 55 är det nya 20 fast med mer pengar. Nu kan jag och många med mig lägga mer tid på sitt intresse igen precis som i 20 års åldern. Kan man då prestera lika bra eller i närheten? Ja mycket tyder på att det till stor del är mest sociologiska faktorer som gör att prestandatappet ökar i lutning mer likt en störtloppsbacke än en svag utförslöpa. Proffessor Mikael Mattsson forskare på Stanford / GIH / Karolinska som är en världsauktoritet inom idrottsfysiologi sa till mig när vi träffades för en vecka sedan. Rent fysiologiskt kan man hålla riktigt hög nivå upp mot + 55 och inte förr än närmare 60 är det större nedsättningar i potentiell prestanda. Nedgångarna i prestationsnivå har till stora delar sociologiska förklaringar förorsakade av livstil och inställning. Det är här min kompis svar och tes blir extra intressant. Fler och fler + 50 finner drivet och motivationen, ofta i en ny sport likt mig själv när jag hittade cyklingen. Kul sport det här vad hette den sa du? Hur bra kan jag bli i det här? Lets find out..

Personligen tror jag också stenhårt på det här med epigenetik och hur vi med livsstil och även tankens kraft kan slå av dåliga gener och aktivera bra gener. Jag gjorde ett gentest för några år sedan som visade att jag hade ganska mediokra gener för konditionsidrott och mycket stor skaderisk. Det där med skaderisk stämde ju iofs då jag i olyckor råkade väldigt illa ut tre gånger under åren 15-16. De olyckorna och skadorna kan vi dock knappast skylla på mina gener. Tvärtom har jag sedan jag började träna mycket cykel för 7 år sedan och nu också mer styrka inte haft en enda förslitnings eller belastningsskada. För att ha så dåliga gener för konditionsidrott så måste jag ändå vara ganska nöjd med resultaten på cykeln:-) och nu också på g i roddmaskin. I 35-45 års åldern med mycket mindre träning hade jag nästan alltid ont någonstans. Det kändes som en konstant inflammation som gick runt i kroppen. Jag kunde inte gå barfota, hade galet ont i fötterna och fick ha mjuka skor och innetofflor överallt. Var hos en ortoped som gjorde specialinlägg och sa dina tramdynor är slut. Alltid en armbåge, handled, rygg, knä eller annat som strulade. Nu sedan 7 år inte tillstymmelse till värk någonstans. Jag kan springa barfota på asfalt (tji fick den ortopeden) och all inflammation är som bortblåst. Vad hände? Träning bättre livstil kost och nutrition samt kanske framför allt ett helt annat mindset. Jag har byggt upp en stark aerob bas och kondition som alltid håller mig frisk. Jag försöker äta mer färsk mat med mycket protein från naturliga källor kött fisk fågel och ägg samt mycket grönt, olivolja och MCT olja. Mindre skitmat och mindre socker vilket sänker inflammationer. Är inte på något sätt någon asket och tar gärna både ett och två glas vin till maten, men sällan 5 nu för tiden. Jag tar några tillskott jag tror på och fått goda resultat av. Mycket D vitamin sedan 6 år vilket de flesta av er säkert nu har hört är som ett naturligt hormon och vi i det här solfattiga landet nästan alla har för lite av. Jag tar lite Omega 3 för de nyttiga fettsyrorna. Curcumin gurkmeja för att hålla ner inflammationer. Förstås vårt eget www.cellexir.se som innehåller 4 tillskott för mer energi, i cellerna bättre återhämtning och starkare kognitiva förmågor. Jag tar då och då också tillskott av Zinc och Magnesium. Så här skrev jag i april 2015 år om gentestet inkl svar från min numera partner i Cellexir projektet Dr Gitterle. Gener Arv & Miljö - Its how you play Your Piano

Vad gäller tankens kraft så är det enligt mig oerhört spännande. Jag tänker mig mer och mer att min egen biokemi påminner om en "paint by numbers" tavla. Det jag projicerar och de bilder jag ser framför mig är den biokemi jag bygger med hjärnan och tankens kraft tillsammans med hälsosam livstil och träning. Jag blir mer och mer troende på att jag själv kan aktivera bra gener och slå av dåliga såväl med tankens kraft som med livsstil och allra bäst med en kombination av dem.

Ibland går allt bra. Ibland precis tvärtom här i livet och motgångarna hopar sig. Jag har haft närmast osannolikt många tuffa nära döden upplevelser. Mina 9 liv och dess märkliga cykler . Kom att tänka på Juha Mieto, den gigantiske gamle finska skidlöparen från 70 och 80 talet. Han var intervjuad på TV häromdagen. De talade förstås om den klassiska duellen mot Wassberg OS Lake Placid 1980 när Juha förlorade med 1 hundradel och om hur många gånger han till synes drabbats av stor otur. Juha sa att han valde att se på det såhär: "Gud ger ibland extra mycket otur till de som klarar av att hantera det".. Tyckte det var ett rätt härligt sätt att se på det. Det är en fråga om inställning. Winston Churchill defienerade en gång framgång på det kanske bästa sätt jag hört.


Det går inte alltid bra det är inte alltid lätt. Det ska inte alltid vara lätt. Men tro på dina ideer och fortsätt försöka med nyfikenhet och bibehållen glöd så kommer framgången en dag förr eller senare. Jag försöker tänka mig kapabel med förmåga. Jag försöker tänka mig frisk och stark. Jag tänker inga sjukdomar eller skador. Punkt. På Cellexirbloggen skrev jag på samma tema om det här med epigenetik och tankens kraft. För dig som är intresserad lyssna gärna på podlänken med Dr Bruce Lipton en pionjär inom forskningen kring Epigenetics. om vad som skapar din biokemi och hur Du blir vad du tänker

Min förhoppning är att du som läser det här kan känna lite inspiration likt bloggens tagline "Its never too late". Oavsett vilka drömmar eller prestationsmål du har eller skulle vilja ha. Inte minst om du är på ett ställe du inte helt önskar. Det är fullt möjligt att förändra en riktning livet tagit åt fel. Its all in your power soul and mind. Ingen kraft är starkare än din egen.

söndag 18 februari 2018

Råkall vintercykling men snart betydligt varmare

Riktigt skönt att vara hemma och inne i värmen igen. 6.5 råkalla mil idag hem från landet. Var på gränsen till för tunt klädd för ett par minusgrader och lätt snö mest hela tiden. Så fick ligga på hyggligt hela vägen. En snabbvisit på landet igår då Alice bjudit 30 kompisar på 19 års fest hemma. Då ville hon inte ha några snokande föräldrar eller småsyrror hemma (i wonder why:-). Så vi fick snällt åka ut till Smidö och hälsa på mormor o morfar. Ja det var inget straff precis, mormor bjöd på oxfile bakad potatis och gott vin. Smakade grymt bra efter en tuff cykling ut. Liknande råkalla väder som idag, men bra flow och fick till två väldigt bra pass och 13 ganska snabba mil i helgen. 

Cyklat in mig bra på nya Trek Boone 7 CX. En optimal vinter vår och höstcykel för tuffare väder och väglag.


Längtar något SÅ efter värme nu och tänk vilken tur jag har. Gud hör bön. På torsdag åker vi till vårt kära Bangtao Phuket igen. Vi håller på att packa väskorna nu och jag har precis packat i hjälm, cykelskor och handskar. Har hyrt en bra racercykel Canyon Ultimate grafit med Ultegra Di2 i en vecka och siktar på 4 morgonrundor på de fina vägarna runt Phuket. Älskar att cykla på Phuket! Ja älskar det mesta med Bangtao Phuket. Sawadee Krap!

Med Micke förra året på en fin 10 milare

torsdag 15 februari 2018

Framsteg på Concept 2 och bragdguldet klart för Hanna Öberg?

Så fantastiskt härligt att se Hanna Öbergs bragd och OS guld nyss. Alla gråter av lycka efteråt och själv sitter jag med tårarna i ögonvrån nu. 22 år charmig och glad. Sverige har fått en ny älskling idag. Likt när Kalla vann Tour de Ski för 10 år sedan. Vad ska ske för att Hanna inte ska få bragdguldet nu? Sverige vinner fotbolls VM?

Talade om det häromdagen. Det låg i luften för hela skidskyttelandslaget. Ett stort gäng svenska killar och tjejer runt 20 år, ledda av guru Pichler som vet hur man gör vinnare som ingen annan. Med vi tränar stenhårt. Vi tror. Vi kan. Vi vågar och vi vill mentalitet har Pichler skapat en hot spot där framgång nu föder framgång och lagen stortrivs med varandra, mer lär komma. Kan Samuelsson ta silver kan jag ta guld såg det ut som Hanna Öberg tänkte när hon sköt fullt och åker skidor som få. Makalöst imponerande Hanna!

När man själv ägnat så mycket tid till träning och att försöka nå resultat och vet vilket jobb det ligger bakom alla idrottares framgångar så är det lätt att glädjas med extra i framgången och det ger även inspiration till nästa träningspass att ta i det lilla extra. Kan du kan jag.. För egen del är jag nu inspirerad att lära mig och utvecklas i en ny kompletterande träningsform till cykeln med Concept 2 roddmaskin som jag köpte för tre veckor sedan. När jag cyklade in till stan i morse kändes det lätt och starkt i kroppen efter ett stenhårt roddpass på 5 km igår kväll. Efter tre veckor med roddmaskinsträning ca varannan dag känns det som en suverän träningsform för i stort sett hela kroppen. Med relativt frekvent styrketräning nu under vintermånaderna plus mycket rodd nu på slutet känner jag mig starkare i kroppen än någonsin och det känns på ett annat sätt även på cykeln. En lite starkare känsla muskulärt. Cykeln liksom väger lite mindre under mig när jag ställer mig upp.

Det är för jäkla roligt när man är resultatorienterad att se så snabba förbättringar som jag nu haft på roddmaskinen bara på några veckor. Lite samma känsla som när jag började cykla 2010-2011. Snabbare och snabbare. Kul sport det här vad hette den sa du? Det är ju lite tuffare (minst sagt) med cyklingen nu för tiden att förbättra sig. Igår rodde jag 5 k för tredje gången. Började med 19.33 nästa gång 19.08 och igår 18.34 vilket ger split tid på 1.51.3 per 500 m. Körde på 8:ans motstånd vilket enligt de som kan ger "lite hög" dragfactor igår 176 önskvärt är tydligen runt 120-130 som mer ska motsvara vattenmotstånd så jag labbar lite med olika motstånd och strokerate / kadens vilken igår blev 29. En snitteffekt av 253 watt skrämmer ju ingen cyklist. Lite märkligt ändå relativt sett hur mycket kraft man kan utveckla i cykel vs rodd. Trots att man sliter med hela kroppen i rodd är man inte ens i närheten av att producera i närheten av den kraft man gör enbart med benen på en cykel. Man kanske borde ha trambåtar istället för roddbåtar:-)?


Concept 2 en ny favorit i Vinterstudion



Har inte någon grenvana och säkert en hel del övrigt att önska gällande tekniken. Enligt skolboken ska man ro med ben först sedan ryg från kl 11-13 i ca vinkel och sist armar. I början drog jag med allt samtidigt, men har fått något bättre kläm på det nu, även om jag har mycket att lära. Helgrym träning och kul. Igår kändes det bra hela vägen och pulsen skenade inte upp över 90% förr än de sista 1500 meter och kunde lätt euforisk höja farten sista km till 1.49 fart i ett bra disponerat lopp. När jag reggat tiden via appen Erg Data (väldigt bra app) hamnar jag nästan lite svårbegripligt på 8 plats verifierade tider säsongen 17/18 i age group 50-59 lightweight <75 kg. Nu finns det förstås mängder av bättre roddare som inte registrerar sina tider på Concept 2 men tidsavstånden till toppen kanske stämmer ganska bra i och med att nr 1 på listan även har världsrekord på Concept 2.



Nu 1.02 upp till världsettan tysken Arwed Egger som nämnt har världsrekord H50 från 2015 på 17.07. Till säsongstvåan en britt är det "bara" 42 sekunder. Det kanske inte låter så mycket men i rodd är varje sekund i 500 m splitfart stor skillnad i upplevd ansträngning. Men om jag på tre veckor kommit hit så borde det ju finnas lite fortsatt utvecklingspotential. Under 18 min får bli nästa mål på 5 km. Är ju i ordets alla bemärkelser nybörjare. Har förstås stor nytta av många års bra cykelträning för hjärta lungor och ben. Armar rygg och axlar är dock mer otränade men tror att min kroppsgenetik nog nästan kan vara bättre för rodd än för cykel. Dock inte för inomhusrodd då jag väger alldeles för lätt för att kunna jämföra med tunga killar. Det finns bara fördelar med att väga mycket i roddmaskin (ute i vatten vägs det delvis bort av ökad dragfactor med djupare vattenläge) men inomhus krossar en 90-100 kg kille en tunnis som mig. I lättvikt sub 75 kg kan jag kanske konkurrera med lite mer träning och mina 72-73 kg. Som referens är världsrekord för tungvikt 14.55. Vår egen tungsviktare och roddarlegend Lassi Karonen har rott nära världsrekord på fantastiska 15.05 vilket ger en splittid på 1.30.5 en fart jag inte ens når upp till på tre maxtag. Med 196 cm 105 kg och 7,2 liter syreupptag, högst uppmätta någonsin i Sverige är Lassi Karonen pretty impressive stuff.

Men idag var det Hanna Öberg som både var mest PRETTY & IMPRESIVE!

måndag 12 februari 2018

Ett silver ett par 4:or ett par 10:or men ingen frukost längre..

Wow vilken bragd av Sebastian Samuelsson. 20 år och en sån kyla i skjutningarna för att inte tala om trycket i skidåkningen. Fantastiskt och snabbast på banan. En riktigt oväntad silverbragd och man såg helt klart att den killen kommer bli storstjärna. Finns nog fler i det unga laget som kommer gå långt nu. Framgång föder framgång och Pichler är helt otrolig och vet hur man skapar vinnare. Hade lyckats undvika att få reda på hur loppet gick idag och kollade på det under ett pass på Monarken ikväll. Sämre inspiration har man ju haft om man säger så. Efter 30 min uppvärmning under upplösningen av loppet fick jag sen till 2 bra fyror med 360 w. Jobbigt jobbigt sista minuten över 90% av maxpuls, men inte nära döden. Följde upp med 2 st 10 min styrkeintervaller a 50 kadens 6 kg motstånd. Den första stående hela vägen och den andra sittande. Kändes bra och maxade inte högre än 87% av puls mot slutet av respektive 10 min intervall. Bra träning idag som kompletterades med en dryg timme cykelpendling idag. Först i snöstorm och motvind på morgonen, men hemvägen gick betydligt lättare på bara cykelbanor och vinden i ryggen.

Jag använder sedan tre månader en ny kostregi och äter på vardagar enligt s.k 16/8 modell. All mat intagen under ca 8 timmar per dygn vilket ger kroppen fina 16 timmar att vila, återhämta sig och bygga upp sig på. Vinsterna är enligt forskarna stora. Bättre organhälsa, starkare hormonnivåer vilket ger mer muskler mindre fett. Jämnare energinivåer och studier visar även på tydligt bättre uthållighet på löpband för 16/8 grupp vs mer traditionellt ätande. Extra intressant för oss som tränar mycket. Djurförsök pekar även på klart längre livslängd. Intressant och efter tre månaders test är jag fortsatt positiv. Jag skrev häromdagen ett inlägg på Cellexir bloggen om s.k Time Restricted Eating och varför Nobelpristagarna 2017 i fysiologi också slutat med frukost. I inlägget finns även länkar till en bra podcast och Youtube intervju med ledande forskare inom området. Missa inte det.

Dags att ompröva den gamla sanningen om frukost som dagens viktigaste mål?
https://cellexir.se/blogs/news/spelar-det-roll-nar-vi-ater-time-restricted-eating-circadian-rythm-var-inbyggda-klocka







lördag 10 februari 2018

Inställt på Bosön och på Monarken men i övrigt långt ifrån inställt

”En inställd spelning är också en spelning” sa Ulf Lundell en gång i spritdimmorna när han söp bort en konsert nån gång på mitten av 80 talet. Jag och några kompisar hade åkt bil från Våstervik till Himmelstalundshallen i Norrköping men fick moloket vända hemåt igen. Samma visa blev det i arla morgonstund idag. Jag fick vända hem från Bosön 06.50 då en vaktmästare kom och talade om att vårt cykelpass inne på löparbanan som var tänkt att börja kl 7 var inställt pga en bilmässa inne i idrottshallen. Vilken kommunikationsmiss. Ridå och surt värre. Jag hade förutom att masa mig upp innan kl 6 och köra ut till Bosön långt ute på Lidingö i onödan också verkligen sett fram mot att få premiärcykla min nya grymma Trek Madone. 


Lite ledsen och besviken blev du allt imorse men din tid kommer!



Kom på en bra tröst på vägen hem. Jag skulle nu få se Charlotte Kalla gå för guldet på första dagens Skiathlon och nu när jag ändå var uppe får det bli en stund i Vinterstudion istället. Körde 5 k rodd det börjar gå lite bättre med tekniken tror jag även om det fortfarande är mycket att lära. Tog 5:an idag som motstånd och med 26 drag per minut (distanskadens) och ca 80% av maxpuls rodde jag på 19.46. Nästa mål med maxinsats är sub 19.

 Sov dåligt inatt och kände mig opeppad på att cykla Monark efter trots att skidtjejerna med Vacchi som kommentator nyss startat. Kalla såg löjligt stark ut från start, själv kände jag mig det motsatta och la ned efter 5 lugna minuter. En inställd cykling är också en cykling, eller hur var det? Gick istället upp till tjejerna för att väcka och fira Alice vår förstfödda dotter av tre som idag fyller 19. Det blev en härlig frukost tillsammans med mina tjejer framför OS skidorna. Vilket fantastiskt lopp Kalla och även Ebba Andersson gjorde! Guld och bara någon meter från brons. Från de tjejerna i Sydkorea var det långt från inställt idag minsann.

Våckning med presenter till Alice (extra många paket från Kajsa inte heller inställda om vi säger så).
Storkalas på g hemma med 25 gäster nu snart. Kajsa har gjort en massa grymma Thairätter och sju sorters efterrätter.  Kalorierna lär inte heller bli inställda.. Vera vår yngsta dotter har också nyss fyllt år och blivit 12. Vart tog mina små tjejer vägen?

fredag 9 februari 2018

FTR - Vintercykling i eftermiddagSOL:-)

In the good old days i finansbranschen fanns ett uttryck benämt FTR - Fale To Return.Det betydde att man ”misslyckats” med att återvända till kontoret efter lunch. Oftast då i samband med långsittning och några fler glas än singularis. Det fanns firmor som hade några FTR inskrivna i anställningskontraktet per säsong. Tyvärr inte på de ställen jag jobbade:-( och nu i compliances tidevarv är de dagarna sen länge long gone.

Idag åt jag en trevlig lunch med en gammal skolkamrat från Västervik på grymma Restaurang Smak. Vi drack dock vatten till. När jag kom ut i den underbara solen runt hörnet på Regeringsgatan och min soltörstande kropp bara sög i sig energin fick jag en otämjbar lust att trots det inte existerar längre att ta en FTR på eftermiddagen. Så jag småsprang uppför trapporna in på kontoret och sa hej då vi ses på måndag. Fick 7 fina mil i eftermiddagssolen i s.k LSD Long Slow Distance. Faktum är att jag har nog aldrig cyklat så här långsamt själv förut. Men det var riktigt skönt första 2 timmarna i solen. Sista timmen med solen på väg ner blev lite kylig men underbart avslut på ”arbetsveckan”.

Imorgon bitti samling 06.45är det early bird till Bosön för ett hårt intervallpass 8x8 på inomhus löparbanan och premiärtur med nya ögonstenen Trek Madone.

En fruktstund på Almungevägen med guld för både mun och ögon.


Trevlig helg!

onsdag 7 februari 2018

Välkommen hem - Trek Madone provad uppför Box Hill



Som ett barn på julafton. Så där nöjd ser man ut när man får hämta hem sin nya ögonsten som grabbarna på Cykloteket Bromma förtjänstfullt monterat ihop. Hela CRT landsvägsteam kommer i år tävla på svart röd vita Trek Madone en riktig värstingsram, fullt integrerad och klassledande aeroracer. Ramen finns i två versioner en extremt aggresiv H 1modell, med nästan löjligt "låg front" och lite exklusivare grafitblandning (läs mycket dyrare). Samt den något mer vanliga geometrin H 2. Jag valde förstås H 1.. Gillar ju en superlåg position på styret och min Merckx EMX 7 är också väldigt aggresiv. Men att det skulle skilja 3 cm i höjd på styret hade jag inte riktigt detaljkoll på så börjar med ett par distanser och 1,5 cm lägre än jag satt tidigare. Får känna på det ett tag och om rörligheten och känslan säger så kan jag slamma ner den ytterligare någon cm.

Alla CRT teamcyklar på rad. Den natten vill man inte inbrott i affären:-)


Utrustning i övrigt på min nya kärlek är full Dura Ace DI 2, kassett 11-25, pedaler och spurtknappar. Vevparti Quarq D Zero wattmätare samma modell som på min tempocykel. Integrerad styrstam och aerostyre, 12 cm respektive 40 cm bredd. Kompletterade med en temposadel Bontrager HILO Pro som påminner lite i form om ISM sadel jag haft på Merckxen men är lite nättare och lättare i grafit. Hjulpar Bontrager Aelous 5 tub kanppa 1300 gram med Bontrager R4 25mm tubdäck. Totalvikt 7.2 kg för mitt drömbygge.

Hem snabbt svårt provsugen och mellan lite skjutsning av döttrar till träningar smet jag ner i Vinterstudion för byte av bakhjul till "trainerhjulet" Zipp 808 NSW. Lyckades till min stora förvåning ganska snabbt få till synk av nya Quarq till Zwift (typ 1 gång av 100 något som har med teknik fungerar enkelt för mig) och sen upp på cykeln för att cykla några virituella varv runt London.



Härlig känsla direkt på cykeln. På en trainer kan man förstås inte bilda sig en komplett uppfattning men den kändes väldigt direkt, lätt och styv. På lördag blir det ett bättre test då vi ska cykla på Bosöns löparbana tidigt på morgonen, blir väldigt kul. Jag hann med knappa 45 minuter igår varav de sista dryga 30 på hög effekt med 315 w snitt. Det blev bra jobbigt mot slutet, började på drygt 300 w och tänkte försöka hålla det 30 min utan att bli helt slut. Det gick väl sådär, i all afll med det sista målet. Effekten klarade jag och ökade även 10-15 w efter 10 min då jag fick feeling. Höll ihop det bra upp mot 25 minuter och ökade ytterligare sista 5 minuter runt 330 w. Då kom jag in i Box Hill climb. En klassisk klättring utanför London bl.a från OS linjeloppet 2012. Det är ca 3 km med 5% lutning så inga alptoppar men det är ju London.. Jag började bli bra trött nu och insåg att kör jag hela backen klart blir det tre minuter till på hög ansträngning och 33 minuter istället för 30. Men ok då låt gå, nu var jag ju ändå snart halvvägs in i backen. Har kört banan några varv tidigare på Zwift och hade en bästa tid på 7.40 som jag tänkte försöka putsa några sekunder. Det gick och kom under stor möda in på 7:e Zwift tid så långt under dagen /kvällen.



Box Hill på Zwift 7.19 igår med 328 w snitt 4.54 w / kg 24,7 kmh 5% lutning 160 /164 i puls så pretty much all out sista 7 minuter. Det räcker till plats 12041 /179237 på Strava / Zwift. Man kan konstatera att det finns vansinnigt många snabba Zwift cyklister, kanske ibland även supportade av "glädjetrainers". KOM på 40 kmh i snittfart, tjena..

 
En hal front
 
 
Bontrager HILOPRO får också tummen upp!



En presentation av Trek NMadone från GCN

En lite längre utförligare recension efter lång användning
 

 
En recension från Cycling Weekly

lördag 3 februari 2018

En timme Zwift med maxtjuga plus 5 k rodd

Vilodag igår så lite mer sugen på att ta i lite idag. En timme tempocykel i Vinterstudion med Zwift 40 min uppvärmning på dryga 200 w sen en stenhård tjuga som avslutning. Siktade runt 330 w på Quarq D Zero wattmätaren, sen jag fick den monterad på tempocykeln har jag upplevt Quarq watten som skoningslösa. Väldigt tunga helt enkelt, i nivå med min Monark 828 som brukar anges i intervallet 5-7% tyngre än ”riktiga” watt pga drivlinan. Men det kanske bara är inbillning eller önsketänkande som försvar för att man är för klen:-( Och vad är ”korrekta” watt? Bara det mäter konstant och jämnt tänker jag. Sen är det ju inte på wattsiffror cykeltävlingar avgörs. Har kört kontinuerligt styrketräning nu senaste månaderna plus med nyförvärvet Concept 2 roddmaskinen frekvent första veckan sedan jag fick den. Det kändes att benen har lite starkare känsla nu idag, säkert hjälp av vilan igår också. Jag har helt klart blivit lite starkare overall. Däremot känns det som syreupptag hjärta lungor är på sämre nivå än i riktigt bra form. Jag hör till kategorin som kan beskrivas som ”always fit” på gott och ont. Jag brukar ha ganska små variationer mellan bättre eller sämre form. I alla fall sista året helt utan skador eller sjukdomar har gjort att jag inte haft någon direkt svacka eller längre offseason. I vinter har jag dock inte kört så mycket intervaller eller syreupptagträning så det är helt klart där min begränsningsfaktor ligger nu. Bra ben idag men jobbigt jobbigt ändå i tempoställning med 327 w snitt första 10 min. Trampade lite tyngre med 91-92 kadens men växlade ner ytterligare ett steg sista 6 minuter. Då kunde jag öka kraften lite med 85 kadens mot 340 w för att till slut med stor möda sista 4 minuterna nå 330 w snitt 4.58 w/kg 159 snittpuls 167 max vilket är höga 92% i snitt och 97% i max. PUUHHH sa Bill! OH YEAH! sa Zwift ordentligt persrekord (bara 5:e Zwift passet) men kul i alla fall och en uppskattad FTP på 314 w vilket ger 4.36 w/kg. Inte så mycket att skrämmas med och hade kanske hoppats på lite mer nu efter en vit januari (gav ju inget får bli ett glas vin ikväll:-) men en helt ok 3 februarisiffra ändå. Skulle vilja kunna öka 20-30 w men det känns tufft. Får se vad våren bjuder på när man kommer ut mer på vägen.

Efter en kvarts vila följde jag upp med 5 k rodd. Känns som jag börjar hitta tekniken lite bättre och efter en långsam start ökade jag sista två km till 20 min blankt till sammantaget ganska måttlig snittpuls 142 slag 82% av max. Kort effektiv träningssession i Vinterstudion. Kör hårt!