torsdag 12 januari 2017

Snabbt hemma efter operation

Känner mig ganska ok efter operationen igår på Danderyds Sjukhus. Ett par rejäla bitar titan och skruvar togs ur högerhöften. Det där väger ju mer än en cykelsko sa Kajsa när hon och tjejerna hälsade på igår kväll.

 Ja fatta vad snabb jag blir nu utan det här i höften sa jag..

Större än en banan

Det är några hyggligt stora hålrum nu efter skruvarna som sakta ska läkas ihop med ny benvävnad. Tar ett par månader säger de sedan ett par till innan det är fullstarkt så ramla helst inte omkull de första månaderna sa doktorn. Ok ska försöka låta bli sa jag. Spänner förstås och gör ont, ett rejält ingrepp och stort sår, men SÅ stor skillnad mot förra gången och hade ingen värk som inte vanlig paracetamol kunde avhjälpa inatt eller idag. Skönt att slippa morfin, ett jäkla rävgift. Har varit uppe och gått lite idag med kryckor och det går bra. 

Fick en besvikelse direkt vid ankomst igår. Doktorn sa att de inte hade resurs att ta bort plattan och skruvarna i nyckelbenet igår. Den får planeras längre fram. Surt ville verkligen få allt gjort på en gång men samtidigt det är ju höften som är prio. Får se om jag orkar med en operation till nu i vår eller om det får vänta till nästa vinter.

iKajsa hämtade hem mig kl 6 ikväll. Superskönt och lätt surrealistiskt att sitta vid köksbordet ikväll och äta middag med tjejerna som om inget hade hänt efter jag åkte till Danderyds Sjukhus igår morse. 

Tror det kommer gå rätt fort tillbaka den här gången som den rehabspecialist jag blivit. Kryckor några dagar eller veckor och kan sen börja med lätt rehab Monark igen fram mot nästa helg eller så. Snart business as usual igen. Eller förhoppningsvis betydligt bättre än vanligt då jag hoppas det svåra haltandet och nervvärken försvann tillsammans med implantatet.

Fick dela rum med två äldre farbröder igår, Carl en rätt skärpt pratglad snäll och härlig gubbe på 86 år som ramlat och brutit lårbenshalsen. Den andre rumskamraten en lite yngre gubbe i halvrisigt skick kanske drygt 70 år. Var lite orolig för natten och inte kunna sova då de tidigt visade starka snarktendenser. Herregud vilken rysarnatt det blev. Slumrade nog först in lite vid 3-4 tiden inatt. Båda snarkade ljudligt men den yngre av dem lät oregelbundet och extremt högt precis hela tiden. Dessutom kissade han på sig varje timme så de fick komma in tända och byta blöja och sängkläder på honom. En minut senare ekade rosslingarn och snarkningarna igen när han somnade direkt. Jag fick ligga hela natten med hög musik i lurarna. Bad om starka grejer för att kunna somna. Men inget fungerade, fick först insomningstablett utan effekt sen stesolid hjälpte inte heller och mer värktabletter men inget hjälpte. Ja ja för mig var det bara en natt och jag kunde ju se fram mot att komma hem redan idag dagen efter. Men det kan inte va någon lek att bli gammal och inte kunna ta hand om sig själv, stackars åldringar. Det gäller att ta hand om sig själv på bästa sätt innan förfallet startar. Metoden är inte så komplex. Ät färsk mat och mycket grönsaker, ät måttligt och varierat. Rör på dig mycket och glöm inte bort att skratta minst lika mycket så har du säkert 10-20 friska extra år bara där.

Hann ju lyssna på en hel del snarkersättningsmusik inatt. En favorit är den fantastiskt vackra skivan av Sufjan Stevens - Carrie & Lowell. Den här skivan upptäckte jag under första sjukhusveckan på Mallorca våren 2015 fortsatte att ha den som nattligt soundtrack hösten 2015 på DS när jag bröt höften liksom på Mallorca igen 2 veckor i maj 2016 efter bergskraschen och sen nu i natt igen på DS. Men hur mycket jag än gillar skivan och den stämning den ger (framförallt på natten) så hoppas jag att den här traditionen nu är bruten och att nästa gång jag lyssnar på den inte är på sjukhus. Har du missat Sufjan Stevens? Länk här till en av alla pärlor på skivan. Jag lovar du behöver inte ligga på sjukhus för att njuta av det här.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar